KG Johansson: Fyra kvinnor fyra flickor

Den inledande novellen Gatflickan sätter en fin ton för samlingen. Jag gillar miljöbytena från den slutna och kliniska bubblan till den tomma övergivna katedralen. De grupperade flickorna som måste lita till sig själva. Dock saknar jag ett totalt jäkla psykbryt här. Berättelsen Marina, om en kvinna som ensam stannade kvar när världen lades under vatten, är en klockren efterföljare, och var precis vad jag ville läsa därefter. Och något av ett favoritscenario (fast med för lite fiskar).

Satan doll är utan tvivel starkast i samlingen. En jazzmusiker som får en förbannelse över sig och irrar tidlöst fast mellan årtiondena. Den blödande flickan är nästa favorit. Den sista striden, där tekniken har överlevt mänskligheten och lever i efterekot. Johanssons texter kan ibland kännas frustrerande dryga innan de kommer till skott. Det var inget problem i den här samlingen, men jag uppskattar hur kompakta dessa två texterna är.

Samlingen handlar om kvinnor; fyra noveller med flickor och fyra med kvinnor, vilket är väl välkommet. Onekligen så föredrar jag kvinnliga protagonister, även om det normalt sett brukar gå lite bättre för dem än här (fast inte så mycket bättre...). Det är en dämpad, i huvudsak futuristisk, samling med skriande söndring och utsatthet. Samlingen rubbas dock av att det inte alltid är kvinnorna vi följer, vilket förstör läsflytet och känslan för mig. Som helhet blir det en ojämn läsning. Det är bra historier, men samlingen kunde ha varit starkare och det hade varit skönt med en berättelse där tjejerna fått dominera.

Noveller som även publicerats i tidigare sammanhang
 
I skymningsstaden - i Eskapix #2 2009, samt i KG Johanssons bok De drömmande städerna

MoodMind - i den amerikanska antologin After the End, samt i det kroatiska magasinet Sirius B

Inga kommentarer :

Skicka en kommentar