Sergej Lukjanenko: Nattpatrullen

Bland invånarna i Moskva finns de Andra, personer som har magiska förmågor; såsom hamnskiftare, magiker och vampyrer. Dessa har organiserat sig i två grupper; de ljusa och de mörka. Efter ständiga krig, som endast lett till förluster, så har både sidor gjort en överenskommelse om att krafterna inte får användas så att de påverkar människornas liv. Nattpatrullen består utav ljusa som vandrar gatorna på nätterna för att hålla uppsikt över de mörka, och de mörka gör samma sak med dagpatrullen.

Kärnan i boken består av den starka subjektiviteten i vad som egentligen är skillnaden mellan de goda och de onda. Båda sidor har sina tjuvknep där de försöker påverka händelsernas gång utan att synligen bryta emot reglerna. De goda manipulerar och utnyttjar människorna för sin sak och tar till de medel som behövs för att försöka få ett övertag i striden.

Det finns en skymningsvärld som de Andra kan stiga in i, ett skuggplan som sätter stämningen för bokens nattliga miljöer. Det är en fängslande miljö i vilken energierna i omgivningen syns, jag tycker mycket om denna och detaljerna i den. Jag önskar att man hade känt av miljön genom hela boken, men den bleknar bort under allt för långa partier.

Det är lätt att föreställa sig boken som ett rollspel uppdelat i olika kampanjer. Boken är uppdelad i tre episoder, väldigt skönt upplagt men dessvärre är det bara den första delen som får mitt tycke. I resterande två är det bara enskilda scener där den där känslan för handlingen når ut igen. Det är ett problem att nyckelhändelserna för handlingen återges först i efterhand, och då i knepiga monologer som får ögonen att gå i kors. På något sätt känns det som att det vi faktiskt får följa med i har mycket lite med utvecklingen i boken att göra.

Som en hyfsat visuell läsare som nog är bättre på att fånga upp den övergripande andan av en text än det som faktiskt står, får jag säg att när boken var slut så hade jag ingen aning om vad som hände. Eller vad den ofrånkomliga uppgörelsen som det hela ledde fram till handlade om. Eller vad som kom ut av det.

Det finns ytterligare fyra böcker översatta till engelska. Den påtänkta uppföljaren på svenska verkar inte ha släppts som planerat, men på adlibris så står det att Dagpatrullen kommer under 2015. Perspektivskiftet som jag förväntar mig kommer med nästa bok skulle potentiellt kunna lyfta serien, men jag känner mig inget vidare manad till att ta reda på saken. Filmerna däremot vill jag se!

Kat Falls: Mörkt liv

Efter stora klimatförändringar så har större delen av fastlandet översvämmats och ligger undan vattenytan. På land är det ont om utrymme och förnödenheten, och några pionjärer har inmutat land på havsbotten där de bedriver  undervattensodlingar som de betalar av sina areal med. Mörkt liv är skällsordet för de som lever under vatten och utom räckhåll för solljuset, motsvarande ord är ytbor för de på land. Det cirkulerar rykten om mörkergåvor, mutationer som skapats hos barnen som växt upp under vattnet och gett dem unika förmågor.

Intrigen är långt ifrån felfri och brister många gånger i trådarna och i övertygelsen. Handlingen är förutsägbar och slutar sådär äckligt känslopjunkigt i pussar. Jag hade verkligen älskat om protagonisten Ty varit en flicka istället (den där hoppfulla första sidan innan man vet vem ”Jag” är), men det är han inte. Ja ja, detaljer. Mörkt liv innehåller VAMPYRBLÄCKFISKAR och BLÅSMANETER och UNDERVATTENSKOLONISATIONER!! Havslivet är rikt och boken riktigt spännande.