James Frey: Sista testamentet


Genom tretton skilda personer får vi berättat för oss om den nya profeten Ben Zion och om hur han har berört deras liv. Det handlar om Ben, en nutida messias, som efter att mirakulöst ha överlevt en olycka på byggarbetsplatsen drar sig undan samhället och de som försöker kontrollera honom. Lever hemlös på New Yorks gator för att få vara fri.

Ben sprider sitt budskap som går ut på att alla ska älska varandra villkorslöst (bara de inte är religiösa eller maktinnehavare) och inte låta någon annan bestämma över deras liv, särskilt inte några gamla påhittade böcker. Sin poäng om att det inte finns någon gud för Ben konstigt nog fram genom att återuppstå, tala med gud, utföra mirakel och frälsa människor. Och som en sann sektledare verkar hans huvudsakliga syfte vara att få knulla med alla sina följare. Efter första hälften har jag bara blivit bittrare och bittrare på den här boken, och njae den blev kanske inte helt utläst.

Boken har aktuella idéer om att leva i nuet; vara positiv, motsätta sig politiker och media, och inväntar en ny new age våg. Men framförallt är det en attack mot troende och jag hade hellre haft en bok som stod över och tog ett mer allmänmänskligt perspektiv; skildrade människorna istället för en bestämd sak och hade en historia att berätta, eller åtminstone en intresseväckande iakttagelse att bjuda på.

Ljudmila Ulitskaja: Sonetjka


-Kan ni vara vänlig och skriva ut ett lånekort, eller vad det nu heter hos er?
Sonja drog tillbaka handen som hon hade glömt mellan hans torra handflator och de gick upp för den iskalla trappan som girigt sög i sig varje uns av värme från alla de fötter som passerade. Här i det gamla köpmanshusets trånga salong skrev hon för första gången med egen hand hans efternamn som hittills varit henne totalt främmande, och som skulle bli hennes eget precis två veckor senare. Och medan hon präntade oformliga bokstäver med en bläckpenna som slant i de stoppade yllevantarna, betraktade han den rena pannan och log invändigt åt hennes underbara likhet med en ung kamel, ett tålmodigt och milt djur, och tänkte: "Också färgerna stämmer: mörk, matt umbra och rosa, varma toner..."

Boken utspelar sig under krigsåren i Sovjet. Sonja, som hitintills levt sitt liv genom litteraturen och arbetat allena i bibliotekets råkalla källarmagasin, träffar den tjugo år äldre dissidente konstnären Robert Viktorovitj; frigiven efter fem år i fångläger. Hon flyttar ifrån sina föräldrar, sitt arbete och sin hemstad för att bygga upp ett hem med sin betydligt mer livserfarna man. Under tiden Sonja sköter hushållet kommer hemmet under makens inflytande att bli en intellektuell mötesplats för kulturspridare.

Det är en svepande skildring på hundra sidor som följer livsödena och dynamiken i hemmet. Trots realismen och vemodet i bakgrunden står familjen i fokus, och med sina med och motgångar är det en resignerad historia som inte håller fast vid misären. Språket och den kulturella skildringen ger en läsvärd bok, men det blir för kalt och jag saknar en minnesvärd historia till tidslinjen.



scarlett thomas: bright young things

The zero is the mirroring point and therefore the point of separation. It is also the point of identification, alienation and otherness.

Sex ungdomar i tjugoårsåldern vaknar upp på en okänd ö. Gemensamt har de att de alla svarat på en jobbannons i tidningen: Bright Young Things wanted for Big Project. Ön är liten men fullt upprustad för en självförsörjande livsstil och där finns ett hus med ett varsitt sovrum till dem alla; kylskåpet fullt av mat, skåpen med nödutrustning och ett bibliotek fyllt med böcker om filosofiska utopier och överlevnad. Men ingen ledtråd till hur de hamnat där och för vilket syfte. Har de blivit kidnappade eller är det en del av jobbintervjun?


De är rädda och vill därifrån, i alla fall är det vad de säger till varandra. Men det uppstår inga bråk om ledarroller eller gemensamma planbyggen för hur de ska komma till rätsida med situationen. Den driftigaste av dem monterar isär allas mobiltelefoner och kopplar samman dem så att de kan spela Snake med två spelare.


Det är ett klassiskt experimentellt ö-scenario, fast med en nyare generation utan intresse för att på egen hand gå ner och utforska källaren efter att strömmen har gått. Ön har så många möjligheter, vilket är vad som gör boken kul. I upptrappningen och poängmässigt är boken rätt lik Going Out, men när ungdomarna börjar namedroppa popartister och favorittvspelen har den tillhandahållit läsaren med lockande och öppna beskrivningar nog för att man ska kunna lämna dem och ta sig runt ön själv.


Joss Whedons film The cabin in the woods är perfekt att följa upp boken med.

Lotta Lundberg: Ön

Handlingen utspelar sig på en paradisö ute i söderhavet. En av det brittiska samväldets kolonier, som så här långt har lämnats åt sitt öde, hamnar i blickfånget efter att en turist rapporterat om våldtäkt.


Konflikten gäller vilka som har rätt att lägga sig i och vilkas normer som har företräde. Det inleds som ett lättsamt öliv där man värnar om sin integritet, utan inskränkande lagsystem och övermakter, men livet visar sig såklart ha sina mörkare sidor.


Ön är exotisk och lockande med stark frihetskänsla. Hånar västerlänningarnas intrång och objektifieringen av innevånarna. Miljömässigt är det en tilldragande bok som håller ett rogivande tempo utan tvära omkastningar, men övergripande och ytlig.


Det som störde mig mest var beskrivningarna av allas kåtslag och de omtalade orgierna, som kändes för nära till hands. Fast figurerna är heller inte särskilt kul. Nu efteråt så tror jag att verklighetsflykten vann mig över, för jag fann mig ändå väl i boken under läsningens gång.