Annika Luther: De hemlösas stad

Vattennivån har stigit med 10 meter och Helsingfors ursprungsbefolkning har evakuerat staden och flyttat till Jyväskylä, där de lever i ett övervakningssamhälle som skurit av kontakten med resten av omvärlden. Istället har strandsatta katastrofflyktingar utifrån flyttat in i resterna av huvudstaden och staden har blivit mångkulturell.


Det är inte den ordinarie dystopin, utan en spirande och hoppingivande berättelse där livet har gått vidare och människorna anpassat sig efter de nya förhållandena. Välfärdssamhällets lyxproblem trängs undan och istället framhävs det minimalistiska och strävsamma levernet, av människor som kan ta vara på sig.


Femtonåriga Lilja rymmer hemifrån och tar sig tillbaka till Helsingfors. Där tas hon om hand av en indisk familj; får lära sig om de kulturella sederna och får ökade ansvarsuppgifter i hemmet. Hon är en ganska intetsägande figur kan jag tycka och jag får aldrig någon bild av vem hon är, men staden i sin tur är väldigt levande. Den håller sig inom realismens gränser, fast för mitt inre kretsade demoner runt kyrkspirorna.


Handlingen i boken flyter ut relativt riktningslöst och texten har många ålderdomliga ordval, vissa finska termer och uttryck. Den känns egen och avig, på ett uppfriskande sätt. Och inspirerande, jag trivs bra i de här nerbrutna och stökiga miljöerna – utan struktur och styrsel.


Jag tyckte mycket om De hemlösas stad. Den fick mig att glömma allting annat och det var en avslappnande läsning. Dessutom infann sig det där stadssuget som vissa böcker obönhörligen för med sig, där man verkligen vill åka och se platserna själv. Annika Luther har skrivit en hel del böcker tidigare så troligtvis kommer jag att återkomma till henne.

3 kommentarer :

  1. Åh, den låter spännande! Vad kul med en finsk dystopi. :)

    SvaraRadera
  2. Jag tror att Söderströms som har gett ut den kan visa sig vara ett väldigt spännande förlag överlag. Om alla deras författare är finlandssvenska måntro? Rekommenderar fantasyn Underfors :-)

    SvaraRadera
  3. Aha, får hålla koll på det förlaget då. Jag har aldrig ens hört talas om Söderströms. Tack för tipset! =)

    SvaraRadera