Philip K. Dick: Do Androids Dream of Electric Sheep?

Nu när jag har varit förberedd på de stora skillnaderna mellan bok och film på förhand så fann jag dem inte så stora, mer som om man cirkulerat runt berättelsen och får den från en ny vinkel. Jag är mest förvånad över hur pluttig boken är i antalet sidor, i förhållande till hur lång tid det tagit mig påbörja den.

Främsta skillnaden är upplevelsen av ihåligheten och ödsligheten här på jorden hos de som lämnats kvar, planeten som en övergiven spökstad och de konsekvenser det fått hos invånarna att försöka hitta en mening med livet, och deras sökande efter något som är äkta i tillvaron. Efterhand som androiderna blir mer mänskliga tappar människorna bort sin egen identitet och känsloliv. Det blir extra tragiskt nu när Deckard har en fru som lämnas hemma för att söka sig till tvn efter närhet, medan han själv är ute och pensionerar robotar hela dagen så att han kan köpa sig en get.

Bortsett från spänningen mellan djur och mekaniska djur, människor och mekaniska sådana, så är speglingen av empati som ett socialt konstruerat påhitt en av de intressantaste bitarna. Empati som en flockegenskap som endast existerar i förhållande till andra. Vilket tar uttryck i bland annat den empathy-box som finns i var mans ägo där de kopplar upp sig till andra användare och delar sina upplevelser av den simulation som spelas upp. I enlighet med den klassiska frågan hörs ett träd som faller i skogen…? så saknar upplevelserna värde om ingen delar dem, till den grad att människorna inte längre känner av dem på egen hand (med bloggar och facebook så är vi väl rätt nära). Likaså finns ett mood organ där de schemalägger och programmerar in sina känslor då de verkar ha tappat förmågan att alls känna något själva. 

Empati anses vara unikt för människor, det påstås att endast allätare (i.e. människor) skulle kunna överleva med empatiska egenskaper... eftersom det ofrånkomligt skulle leda till vegetarianism. Således bedöms tidigare generationer då man åt djur som bestiala,(eftersom djuren är praktiskt taget utdöda och nu värda pengar, vilket väl är enda sättet att värdera något på..så anses det omänskligt att döda dem). Voigt-Kampff testet som används för att skilja på människor och robotar är väl inte helt olikt vissa delar av DSM-IV testet som psykiatrin använder, och inte oväntat så är frågan om vem som saknar empati eller inte i de olika scenarierna självklar endast för dem som kan reglerna (pupill-mätningar vore kanske något att införa). Likaså blir det i boken rätt ironiskt. Inte minst då människorna själva programmerar in sin empatiska förmåga istället för att besitta den som naturlig egenskap, eller genom det faktum att de som lämnats kvar på jorden bedömts som ovärdiga att vara med i mänsklighetens fortsatta utveckling och lämnats åt sitt öde. Istället är det en förmåga som har materialiserats, inte minst genom djurägandet som blivit en statussymbol, som något av det yttersta beviset på hur empatisk man är (och har man inget äkta djur kan man alltid byta ut det mot ett mekaniskt).

(har jag drömt att boken ustpelar sig 1997? hittar inte tillbaks till sidan där året anges )


andra som har skrivit om boken:Bokstävlarna Boktimmen

10 kommentarer :

  1. Boken är ju rätt gammal så det vore inte så konstigt om den utspelar sig 1997. Har bara sett filmatiseringen av den här, men läst flera av Dicks romaner för länge sedan. Han är-var en riktigt bra författare.

    SvaraRadera
  2. Jo. Fast det verkar stå 2021 i alla andras böcker men jag hade bestämt memorerat -90tal (såg på wiki sen att man ändrat årtalet så det är väl som det ska)

    Jag har inte läst något annat av honom så det låter ju lovande. Vad jag förstått så är det fler grejer, som den där empatilådan exempelvis som används på andra ställen?

    SvaraRadera
  3. Kommer faktiskt inte ihåg. Jag har knappast läst alla hans böcker heller.

    SvaraRadera
  4. Det förstås :) ...som med alla författare jag missat så ligger jag förstås inte efter med en bok utan 7 miljarder

    SvaraRadera
  5. Jättebra recension! Vad mycket man glömmer bort när man inte sett filmen på länge och boken läste jag under gymnasiet, så den behöver nog läsas om. Har även läst Mannen i det höga slottet och Ubik, men jag kommer inte heller ihåg om det var med någon empatilåda i dem. Däremot minns jag att det fanns nån speciell filosofi som hette I Ching i Mannen i det höga slottet. http://sv.wikipedia.org/wiki/I_Ching

    SvaraRadera
  6. Den måste jag läsa! Låter intressant. Känner inte till filosofin och vad den går ut på, men har läst om den i samband med New Ages utveckling någon gång tror jag. Känner igen de där hexagrammen från horoskop/självtesterna i veckotidningarna förr :) (fast de betydde säkert något helt annat där)

    SvaraRadera
  7. Jag tror att det här var den första Dick-romanen jag läste, och jag var ganska ung. Jag kommer ihåg att jag inte riktigt visste vad jag skulle tycka; jag var inne i en period då jag slukade all sf jag kunde hitta på svenska, och var nog egentligen mer inne på mindre komplicerade böcker, typ Asimov och Heinlein. Men den satte sig i minnet, och när jag sen läste "Flöda min gråt sa polisen" var jag fast. Jag har inte läst allt Dick skrivit men då och då plockar jag fram någon bok för omläsning, eller en som jag ännu inte läst, och de är alltid intressanta.

    Sen är hans noveller minst lika läsvärda. Det finns en samling på svenska som heter "En handfull mörker" som jag också läste som liten. Novellernas handling är egentligen klassisk nordamerikansk sf, varken mer eller mindre, men Dicks sätt att skriva gör att de blir någonting annat, någonting mycket mer oroväckande. De är inte skräcknoveller, men efter att ha läst dem känns världen inte lika hemtrevlig längre. "På den matta jorden" ger mig fortfarande gåshud bara jag skriver titeln; en av de allra bästa noveller jag läst, alla kategorier. Brrr.

    SvaraRadera
  8. Vilken absurd boktitel! Ifall alla hans böcker ligger på runt 200 sidor så borde jag kunna läsa ifatt lite..

    "... och då plockar jag fram någon bok för omläsning, eller en som jag ännu inte läst, och de är alltid intressanta." Det låter ju som om du bor på ett outsinligt bibliotek! ^_^ Snart dags att bygga upp ett förråd med Dick och andra här hemma som jag kan plocka av, behöver flytta ur mitt studentrum först så jag får mer plats. Måste låna hem den där novellsamlingen!!

    SvaraRadera
  9. En av mina favorittitlar, dvs titeln i sig :-) Den engelska titeln har nästan ännu bättre sug: "Flow My Tears, the Policeman Said".

    SvaraRadera
  10. Den lät mycket mer poetisk på engelska :) Den svenska låter som namnet på en gammal svartvit stumfilms komedi eller något ^^

    SvaraRadera