Gustav Meyrink: Golem

En Rabbi ska under 1600-talet ha skapat en konstjord människa ur lera, som sedan hjälpt honom med sysslorna i synagogan. Golem kommer om dagen till liv med hjälp av en magisk lapp som stoppas in bakom tänderna, vilken drar till sig de krafter från världsalltet som håller honom vid liv. Efter att en natt ha tappat kontrollen över sin skapelse lät Rabbin förstöra lappen, varefter Golem sjönk tillbaks till en vanlig lerfigur igen. Nere i det judiska gettots gränder går rykten om Golems periodiska uppdykande, en närvaro vars influenser framförallt lämnar en själslig påverkan på de han möter.

Liksom En annan stad som jag läste för en tid sedan är det här en bok med en oerhört tät atmosfär som levandegör Prags myllrande gator och smala gränder, det samlade medvetandet från invånarna flyter ihop med stadens. Boken utfaller på alla sidor, diffusa ytterkanter med ett fokuserat centrum som skiftar motiv varje gång man släpper texten med blicken.

Golem håller sig i skuggorna av vårat medvetande. Istället kretsar händelserna omkring Pernath som förlorat minnet av sitt förflutna; under en av sina sömnparalyser tycker han sig överhöra två bekanta som talar sinsemellan om hur Pernath tidigare varit galen och instängd på dårhus, men botats med hjälp utav hypnos. Dubbeltydigheten, liknande den som återfinns i filmen The Cabinet Of Dr. Caligari, finns hela tiden där, och allt som händer återspeglas betänkt i oförutsedda sammanhang som dyker upp längre fram. Det råder en ständig förvirring mellan vad som är dröm och verklighet vilket når ut till läsaren; frågorna tas även steget längre, vem drömmer vems dröm...En esoterisk sökan efter det sanna jaget och försök att särskilja dualismen mellan det kroppsliga och själsliga kan hittas hos flera av figurerna, även om deras motiv skiljer sig åt, och ger många spännande passager och intressanta tankegångar som jag kommer att läsa om.

Inte så oväntat så tycker jag boken är helt fantastisk. Måttfullhet är inget jag direkt högaktar i litteratur, snarare föder jag mig på det kaotiska och, ändå, distinkt urskiljbara. Monster gillar jag bäst när de som här lever i gränslandet och får behålla sin mystik, eller endast närvarar genom sina efterverkningar.


Liknande böcker om städer: En annan stad Skrattande pojkens skugga
Fler böcker från Vertigo: Sylvie och Bruno
Andra som har skrivit om boken: DN Oskorei SvD

6 kommentarer :

  1. Tror jag såg en staty av Golem när jag var i Prag...Kul att få veta lite mer om legenden

    SvaraRadera
  2. Ja, det var nog Golem du såg! Det finns förmodligen ett par olika varianter på legenden, men det är denna som nämns i boken

    Vill till Prag.. :)

    SvaraRadera
  3. Såg en black light theater föreställning med bl a golem när jag var i Prag för flera år sedan. Prag är jättefint.

    SvaraRadera
  4. Jag vill också till Prag. Och Rom. Och Wien. De gamla europeiska städerna är dunder!
    Har "glömt" den här, eskapix hade nån slags förhandsbeställning via vertigo på golem - men av nån anledning kom aldrig böckerna.

    SvaraRadera
  5. Ja, Wien och Rom vill jag till med :)

    Du kan få den om du vill, efter att ha gått igenom bibblans utgallringar har jag dubbletter. Bor du där du bor så "hittar" jag dig

    SvaraRadera