Michal Ajvaz: En annan stad

Michal Ajvaz En annan stad är fantastiskt bra bok som öppnar upp en helt ny värld. Den andra staden lever i periferin, i vår stads outnyttjade tomrum. I övergivna byggnader, skyddsutrymmen, i gränderna… men även under soffan, bland sladdarna i teven, mellan böckerna i bokhyllan går det vägar igenom våran lägenhet och förbinder den med husen runt omkring. En tanke som slår rot är den att vi känner oss så instängda just för att vi inte vågar avvika från de upptrampade stigarna, egentligen finns det så mycket mer rymd runt omkring oss än vi är medvetna om, men som vi inte längre ser.


Boken öppnar upp för Urban Exploring så det riktigt spritter i benen, men ännu mer blir jag sugen på att trassla in mig, bygga labyrinter och irrvägar; enmanna-lekar utanför folks blickfång. Den får mig att ta omvägar och kringelikrokvägar som bara för mig längre bort, utforska återvändsgränderna och blicka lidelsefullt på alla dolda bakgårdar och hustak jag inte kommer åt. Arkitekturen på husen i den här staden har alltid gett mig hissnande svindel och magpirr, men jag brukar annars inte röra mig så långt utanför närmsta villaområdena.

Som alla andra hade jag många gånger i livet passerat halvöppna dörrar som ledde någon annanstans, i kalla hallar i främmande hus, på bakgårdar, i utkanterna av städer. Gränsen för vår värld är inte långt borta, den sträcker sig inte längs horisonten eller ner i djupen utan den glimmar blekt i vår omedelbara närhet, i halvmörkret i vår trånga tillvaros utkanter; i ögonvrån skymtar vi hela tiden en annan värld utan att vara medvetna om det. Vi går ständigt längs en strand och i utkanten av en skog.

De hemsökta gatorna i boken berättar Prags historia, staden och handlingen smälter ihop till ett och blir till en levande organism. Orden återges här som något som begränsar verkligheten och sätter upp de murar som gör att vi slutat se vad som finns omkring oss, medan böckerna från den andra staden är skrivna på ett språk som andas och omformar sig. Boken låter tingen få existera i sig själva, och visar upp det vi för länge sedan förkastat som betydelselöst och utan funktion.


aspekt 2010
Druhé město 1993
Illustrationer: Pavel Čech
Översättning: Tora Hedin
198 sidor

Första meningen: I antikvariatet på Karlovagatan strövade jag längs raderna med bokryggar och såg då och då ut genom skyltfönstret: det hade börjat snöa ymnigt.

4 kommentarer :

  1. Vad trevligt att du är tillbaka.
    Den här boken måste jag titta på. Prag är en fin stad och jag gillar idén. Liknar lite en romanidé jag har om övergivna platser.

    SvaraRadera
  2. Tack. Ja, jag ger det ett nytt försök. Är ute och går mycket nu, välbalanserad fast det blir inte så mycket läsning gjord.

    Varit där? Vill med dit någon gång :-)
    Boken är något av det bästa jag läst, fast man känner sig lite som inkräktare som egentligen inte hör hemma i staden

    SvaraRadera
  3. Jag har varit där när jag läste till socialpedagog. Vi kollade upp deras utbildningar, lite behandlingshem, men gick också på black light theater, en konsert och drev omkring. Mycket trevligt.

    SvaraRadera
  4. Vilken dröm om biblioteksutbildningen hade inkluderat sådana studieresor. Då får du säkert en ännu bättre känsla för boken när du läser den! Den är väldigt levande skildrad, men det blir förstås ännu verkligare om man känner till platserna (har sett bilder nu efter läsningen men det räknas inte)

    SvaraRadera