Haruki Murakami: 1Q84 Första boken

Jag har väl tidigare hintat åt att detta är min favorit så här långt bland Murakamis böcker, och än så länge är det ingenting som har ändrats på den punkten. Boken är inte riktigt utläst än, jag är inte så intresserad av slut (rätt ofta hoppar jag ärligt talat över dem helt) och skriver hellre om böckerna medan jag fortfarande är fast i dem, efter att ha läst ut dem vill jag ställa in dem i hyllan och gå på nästa; så jag vet inte hur övergången mellan böckerna ser ut här än.

Precis som man i Kafka på stranden kunde märka hur Murakami medvetet ruggat upp texten och försökt skapa friktion (vilket i det fallet kändes något för konstruerat för mig) så tycker jag mig här ana att boken anpassat sin ton efter Luftpuppan, ett verk som dyker upp i handlingen. 1Q84 genomsyras av tomhet och känns fullkomligt bottenlös och olöslig (ja, ihålig).

Ett återkommande tema i hans böcker har varit att verkligheten tycks dela upp sig i två parallella plan, och på ett liknande vis får jag ibland känslan av att hans böcker egentligen bara är en enda bok, och endast ger sken av att vara flera olika. I den yttersta handlingen återkommer här mannen som har en affär med en äldre gift kvinna och hänger med en yngre flicka om dagarna (som har fasta och välformade bröst..det råder en viss bröstfixering i boken). Parallellt följer vi en kvinna med fetish för tunnhåriga medelåldersmän.

Det inre inspirationsflödet från Fågeln som vrider upp världen ( visst utspelade sig även den 1984?) återfinns här i Tengo, som vill lyckas som författare men som mer eller mindre har kört fast. Efter att han har blivit ombedd att skriva om och förbättra verket Luftpuppan och kommit i kontakt med sjuttonåriga Fukaeri som ligger bakom berättelsen kommer han i rörelse igen.

Instängdheten och försöken att göra sig fri verkar så här långt vara vad historien kretsar runt, vilket förstås ger en passande titel. Aomame beskriver det som att man frigör sig från en bur bara för att senare sluta upp i en bur som är lite större. Hon arbetar som tränare och lönnmördare. Hennes värld tycks omärkligt ha växlat om och bytt spår till en alternativ verklighet och hon försöker reda ut när det hände. En äldre kvinna som tar hand om och erbjuder fristad åt kvinnor som råkat ut för hustrumisshandel anställer henne för olika uppdrag.

Tengos och Aomames liv löper parallellt, deras ödestrådar är sammanvävda men jag får känslan att de aldrig kommer att mötas. Ett slutet sällskap, eller sekt , kommer att förbinda de båda historierna. Liksom ”the little people” som till en början bara verkar vara karaktärer i Fukaeris berättelse. Boken är förstås även full med filosofiska och existentiella reflektioner och idéer, men det behöver jag väl knappt nämna?

Fast jag lämnar recensionen så här halvfärdig, och återkommer till mer specifika händelser när jag har läst om boken och fler har hunnit läsa den. Önskar då verkligen att jag slapp vänta ett helt år på den tredje och sista delen, så länge hoppas jag på att tvåan kommer att visa sig vara längre än vad den ser ut.
Norstedt 2011
Översättning: Vibeke Emond
451 sidor

Första meningen: I taxins bilradio sändes ett program med klassisk musik.

12 kommentarer :

  1. Den bästa Murakami du läst? Hmm... låter lovande. Men den får nog vänta till sommaren ändå. Får hemsöka antikvariaten innan dess så kanske jag kan få den lite billigare...

    SvaraRadera
  2. ..fast jag är lite nervös över det omdömet för ingen verkar hålla med =-& Såvidarens bråttom är det förstås inte, men tycker absolut du ska se till att läsa den :) Den gör sig säkert ännu bättre på sommaren!

    SvaraRadera
  3. Äh, vem håller inte med? Jag tror det är lite sådär, när en författare kommit med ett antal böcker börjar man känna honom/henne. Det som var nyhetens behag blir kanske mindre behagfullt, man retar sig lite mer på felen, man tröttnar en smula... Det var nästan väntat att recensenterna skulle vara lite mer ljumma nu. Det var ju rena Murakamivågen för ett par, tre år sedan.

    SvaraRadera
  4. Haha, jag känner mig som Aomame 24/7. Principen: "jag tycker jag ser tre solar, har vi alltid haft det? hur kan jag ha missat att vi har tre solar?"

    Vilken Murakami våg?? :D Jag hörde talas om honom först 2009, trodde det här var vågen? =p

    Där finns förstås en skillnad i tonen, fast jag tycker o andra sidan den har varit olika i varje bok jag läst och att han verkar testa olika idéer hela tiden?

    SvaraRadera
  5. Det var väl ungefär då den var igång. Jag stöttet på Murakamis namn överallt ett tag tyckte jag. Sedan dess har den väl planat ut - på en hyfsat hög nivå. En permanent nivåhöjning.

    SvaraRadera
  6. Börjar tro att Murakami är en reptoid, han kommer inte ge sig förens alla är fast

    Detta är första böckerna jag har i inbundet och de enda jag läst i någon form av realtid med utgivningen. Fast tycker jag hittar nya läsare bland bloggarna hela tiden som precis tagit sig an hans böcker

    SvaraRadera
  7. Du är inte ensam. Kolla här är en annan som tycker att IQ84 är Murakamis bästa roman:
    http://afractionoftheweb.blogspot.com/

    SvaraRadera
  8. Tack! Det får mig faktiskt att känna mig säkrare på saken, tycker inte riktigt om att ge rekommendationer när jag bara har mina egna åsikter att hänvisa till (såvida jag inte har en klar uppfattning av mottagarens preferenser i sammanhanget). Nu har du ju åtminstone två personer att lyssna på :)

    SvaraRadera
  9. Jo, sådär är jag också. Men dina åsikter är värda en hel del på egen hand utan att de får stöd någon annanstans...

    SvaraRadera
  10. Hejsan!
    Hur går det med Nostalgi-utmaningen? Jag har nu skapat en egen sida där jag länkar till böckerna vi har läst.(bättre sent än aldrig)
    http://ciccisbokblogg.blogspot.com/p/nostalgi-utmaning-2011.html
    Glad Påsk!

    SvaraRadera
  11. Hej och Glad Påsk! Har inte påbörjat andra boken än, men tänkte ta dem en i kvartalet så det börjar bli dags :) Tack för länken, jag ska hålla sidan under uppsikt! Om det är okej så lånar jag din bild och lägger upp en länk här med (eller det har jag nog redan hunnit göra, men annars tar jag bort den ;)

    SvaraRadera
  12. Självklart så kan du lägga upp bilden/länken på din sida! :-) Skulle vara roligt om vi blev några fler under årets gång, eller vem vet tills nästa år.

    SvaraRadera