Boktradition 2010-11-27


Exempel på textrader som gör att böckerna tar något längre tid att läsa än vad de borde;

Sputnikälskling s. 9
"Första gången Sumire träffade Myu pratade hon med henne om Jack Kerouacs romaner. På den tiden var hon helt uppslukad av Kerouacs romanvärld. Hon bytte regelbundet litterär idol, och just då var det den något »förlegade« Kerouac som gällde."

Där jag inser att jag fick hem Big Sur för bara någon vecka sedan, som står ännu inplastad i bokhyllan, och leds in på ett 223 sidigt sidospår som tvärt hindrar mig från att läsa vidare tills det är uppklarat

(...i samma veva noteras att Dharmadårarna och Järnvägen Jorden INTE står på samma ställe, ett nu åtgärdat misstag)

Naoto Yamakawa - En kopp kaffe till


Nu har jag läst de två första delarna utav En kopp kaffe till, som jag får medge påbörjades mest för de tilltalande omslagen. En oerhört stilig och skön mangaserie som talar till alla sinnen. Ljuvlig kaffearom och riktigt snygga serierutor i vilka jag funnit en ny förälskelse.


Serien har fått sitt namn efter skaparens favorit, Bob Dylans, låt One More Cup of Coffee. Det är episodiska kapitel som knyts samman av den dagliga kafferitualen, där personerna förs närmare varandra i en stund där verbal kommunikation blir överflödig för ett ögonblick. Korta men varma vardagshändelser med minnen, slumpartade möten och relationer. Från stillsamma avsnitt om bryggkonsten, märkliga händelser med spökcaféer och talande katter, till de mer sorgmodiga.


Det är kaffedrickande att relatera till paus och eftertanke. Inget hektiskt koffeinintag svept på väg till jobbet; utan en stund emellan händelser att luta sig tillbaka mot, som tillåts ta upp plats i det dagliga livet.


Vinjetterna är fristående men likväl känns det väldigt trist att behöva vänta tills nästa bok kommer ut. Dessa tillsammans med albumet Katten och kimonon, som jag läste för ett tag sedan, får in mig i en ny sådan där fas där jag tänker ”varför läsa något annat?”. Dock kan jag för stunden inte komma på några lika stilrena serier att fortsätta med, kanske tur det så känslan får bestå. Istället kommer jag återgå till Murakamis romaner lite tidigare än vad jag hade tänkt, som bär något av samma attraktion i sig.



Ordbilder media 2010
Kouhi mou ippai (2005, 2006)
Översättare: My Bergström
224 + 208 sidor

Haruki Murakami - Kafka på stranden

Ibland liknar ödet en liten sandstorm som hela tiden ändrar riktning. Du försöker undvika den och byter kurs. Då ändrar sandstormen också riktning, som om den förföljde dig. Du byter kurs igen och stormen ändrar åter riktning. Det är som om du dansar en ödesdiger dans före gryningen med döden. Om och om igen. Varför? Därför att den där sandstormen inte alls är något långt bortifrån, något som inte hör ihop med dig. Den är du själv, något inom dig. Därför är det enda du kan göra att inte kämpa emot. Gå rakt fram i den medan du håller för ögon och öron så att du inte får in sand i dom. Gå framåt ett steg i taget och försök ta dig igenom. Det finns förmodligen ingen sol, måne eller riktning. Emellanåt finns det kanske inte ens nån tid. Bara fin sand, vit som krossat ben, som yr högt upp i himlen. Föreställ dig en sån storm.

15-åriga Tamura har rymt hemifrån. Boken ger inga konkreta svar på varför, men han är fast i en labyrint som han försöker finna sin väg i (för att använda en av bokens alla metaforer).


Tamuras resa speglas av Nakatas väg. En äldre man som förlorat minnet i en incident som hände i hans barndom, under vilken han även tappade förmågan att läsa. En form av frigörelse och avsteg från moderniseringen, istället har han fått förmågan att tala med katter. Tamuras sökande efter sin plats i samhället får mark i Nakatas enkelhet och symbios med sin tillvaro, de har aldrig träffats men tycks ändå vara sammanknutna med varann.


Dialogerna som tar form får ofta boken att kännas mer som ett pussel än en enhetlig historia, och det är just där dess behållning ligger. Den är som gjord för att läsas flera gånger, omtolkas, upptäckas och bjuda på nya insikter varje gång. Samtidigt som där finns en riktigt skön spänning mellan händelserna som utspelar sig, vilka tycks interagera och repellera varandra på en och samma gång, som jag gärna återkommer till.


I boken återkommer Murakami ofta till motivet om skönheten i det bristfälliga. På samma sätt är alla karaktärer vi presenteras för unika och ofullständiga individer. Det där oslipade och lite kärva kan säkert ses som ett ändamål även när det kommer till historiens sammansättning, men kanske görs det lite för bra. Jag har inte läst så mycket av Murakami än men jag tror inte det här blir min favorit av hans, eller det vet jag för jag gillade Norwegian Wood bättre. Fast fortfarande så bra att jag vill skaffa mig ett eget inbundet exemplar.



Norstedts 2006
海辺のカフカ (2002)
460 sidor

Första meningen: ”Så du lyckades skaffa fram pengar?” frågar pojken som kallas Kråkan lite släpigt.

Kristoffer Leandoer - Mask: litteraturen som gömställe


Under tiden jag läser en bok är författaren för mig till synes frånvarande, och boken är något som existerar av sig själv. I bästa fall, efter ett antal böcker lär man sig känna igen språkstilen och det blir genast lite tråkigare när man inte längre kan undgå att någon faktiskt har skrivit den. Med ett fåtal undantag där författaren faktiskt är lika fascinerande som sina böcker.

Hursomhelst går det förstås inte att komma ifrån att där finns en författare som skapat berättelsen på förhand, gjort alla val, och att där finns en tanke bakom varje villfarelse. En författare som i mer eller mindre utsträckning närvarar i verket själv och bidrar med sina livserfarenheter, idéer och fantasier.

Mask: litteraturen som gömställe studerar författarollen och dess spel med identiteter. Inuti verket får författaren chans att bistå med sina åsikter och erfarenheter. Där kan hen agera gud över sin skapelse och justera verkligheten efter sina önskemål; återuppfinna sig själv som fiktiv karaktär, och med hjälp av pseudonymer fås möjligheten att bli bedömd utifrån en identitet hen själv har valt.

Boken bär på en stor förkärlek till litteraturen och är väldigt skön, såväl som underhållande. Den gör intressanta iakttagelser över författarens rörelser mellan fiktion och verklighet. Med djupdyk i enskilda författarskap, som bland annat Romain Gary, Marguerite Duras och J.D. Salinger; samtidigt som den också bjuder på allmänna generaliseringar kring författarrollen. Jag läste med stor förtjusning och har fått många nya infallsvinklar att berika min läsning med.


Pequod Press 2010
260 sidor

Söndagsenkät från Bokbabbel, D.2

enkäten från Bokbabbel

26. Favoritkokbok?
Hemkunskap 6-9

27. Mest inspirerande bok du läst i år (fakta eller fiktion)?
En riktig människa av Gunilla Gerland

28. Favoritlässnacks?
Jelly Beans förstås, eller lakritsmix

29. Nämn ett fall där hypen förstörde din läsupplevelse?
Missar nästan alltid hypen..

30. Hur ofta håller du med kritikerna angående en bok?
Håller ingen koll på dem. De flesta bokbloggarna jag läser brukar jag däremot vara rätt överens med. Även om jag har egna preferenser jag fastnar för så brukar omdömet som helhet vara ungefär detsamma

31. Vad tycker du om att ge bra/dålig kritik?
Att jag förmodligen borde vänta att par dagar med att skriva om en dålig bok, tills jag är mindre grinig.. mitt intresse för att kommentera en bok brukar dock gå över om jag inte gör det direkt

32. Om du kunde läsa på ett främmande språk, vilket skulle du välja?
Tyska

33. Mest skrämmande/hotfulla bok du någonsin läst?
Jurtjyrkogården, vilket förmodligen hade mer med min ålder att göra än själva boken…och det att jag då inte hunnit komma över filmen än

34. Skrämmande/hotfull bok du inte vågat påbörja?
Kan inte komma på någon, så säkert har jag lyckats undgå dem

35. Favoritpoet?
När jag väl har tålamod att ge mig in på poesi så brukar jag hitta dikter jag fastnar för rätt lätt, men har inte läst tillräckligt mycket för att ha någon enskild favorit

36. Hur många böcker brukar du ha lånade från biblioteket samtidigt?
0-10, eller mer om det är kursrelaterat. Mindre nu när lånetiden kortats ner

37. Hur ofta brukar du återlämna böcker till biblioteket olästa?
En eller två böcker per tillfälle

38. Vilken är din favorit bland fiktiva karaktärer?
Fuchsia i Gormenghast, men har inte läst alla böckerna där

39. Vilken är din favorit bland fiktiva skurkar?
Euchrid i And the Ass Saw the Angel. Kanske inte så skurkig just men tyckte namnen gick bra ihop..

40. Vilken sorts bok tar du mest sannolikt med dig på semestern?
En pocketbok som jag vet kommer att vara väldigt bra, som tål distraktioner och stökig omgivning

41. Det längsta du har varit utan att läsa?
Säkert minst fem år…

42. Nämn en bok du inte kunde/ville avsluta?
Iliaden var nog den senaste

43. Vad distraherar dig lättast då du läser?
Dammtussar, disk, annat jag behöver få gjort, kylskåpet som låter, adaptrar som tjuter, folk som går i korridoren, pratar, äter, bilar som kör förbi, grannar &c &c. Mina hörlurar är det bästa köp jag gjort..

44. Bästa filmatisering av bok?
Det händer inte så ofta att jag både har läst boken och sett filmen. Måste vara Blade Runner väl? (ej läst)

45. Sämsta filmatisering av bok?
Bläckhjärta klarade jag inte av mer än kanske en kvart av. Guldkompassen minns jag med som riktigt usel

46. Den största summa pengar du spenderat i en bokhandel på en och samma gång?
Gills nätbokhandel så säkert 1500-2000 inför någon terminsstart

47. Hur ofta skummar du igenom en bok innan du läser den?
Skummar sällan texten, men brukar bläddra igenom för att uppskatta hur boken är uppbyggd, kapitellängd och liknande

48. Vad får dig att sluta läsa en bok mitt i?
Att jag lagt ifrån mig den och glömt bort den

49. Har du dina böcker organiserade?
Jag har dem mer eller mindre kategoriserade på Librarything. I bokhyllan finns ingen ordning, mer än att jag vill ha dem i samma höjd, och pocketarna har fått sina egna hyllor nu att stapla sig i. Där finns inte utrymme för någon vettig sortering

50. Föredrar du att behålla dina böcker eller ge bort dem efter att du läst dem?
Behålla. Det finns såklart böcker som jag mer än gärna blir av med, fast jag vill inte ge bort böcker som är urusla ..då ger jag hellre bort de som är bra. Får väl donera de andra till någon loppis eller nåt

51. Finns det böcker du undviker?
Deckare, självbiografier

52. Nämn en bok som gjorde dig arg?
Brukar bli rätt irriterad av böcker jag inte gillar

53. Nämn en bok du inte trodde du skulle gilla men gillade?
Någon torr klassiker säkert, eller en väldigt hypad.

54. En bok du trodde du skulle gilla men inte gillade?
Minns inte, förtränga dem..

55. Bästa skuldfria nöjesläsningen?
När böckerna jag köpt visar sig vara bra. Eller när jag hittar en ny favorit i bokhyllan som har blivit stående riktigt länge