maggie stiefvater: frost

När Grace var yngre blev hon attackerad utav en flock vargar, men en av dem kom till hennes räddning. Hon har länge känt en dragning till vargen och flera år senare får hon träffa honom i mänsklig gestalt.


Varulvarna i boken förvandlas vid kyla, men bara under en viss tid. Efter några år så stannar de i sin vargform för gott. När Grace träffar Sam vet de inte hur lång tid han har kvar och de kämpar för att stå emot förvandlingen så att de får fortsätta att vara tillsammans.


Det är en fin berättelse, men ganska långsam och ytlig. Boken är starkt influerad utav handlingen i Audrey Niffeneggers Tidsresenärens hustru och är upplagd på samma vis, med kapitlen som skildras utifrån båda personernas perspektiv och istället för datum här är noterade med temperaturangivelser.


Boken ger inga tydliga förklaringar till varulvarnas existens. Det dämpade fokuset gör att deras närvaro smälter in på ett naturligt sätt i handlingen, vilket jag tycker är skönt, och de paranormala elementen blir inte så påtagliga.


Däremot är den något ojämn i tonen, det utdragna trånandet mellan de två karaktärerna känns ofta överflödigt och passar inte riktigt in. Trots det tycker jag ändå att det är en ganska mysig bok att läsa nu när det börjar bli ruggigare väder ute, mycket just för att den är så lätt och inte kräver något direkt engagemang från sin läsare, vilket är rätt skönt ibland.




B. Wahlströms 2010
Originaltitel: Shiver (2009)
284 sidor
Första meningen: Jag minns att jag låg i snön, en liten röd fläck av kallnande värme, omgiven av vargar.

Det där med bokmässa...

..vad är det att ha. Där får man väl ingen läsro? Där finns säkert varken Eskapix eller Jelly Beans, och kaffet är nog jätte jätte blaskigt.

Margaret Atwood: Tjänarinnans berättelse

För att råda bot på den kraftiga barnlöshetskrisen som drabbat folket har man vänt sig till bibeln, som ursäkt för införskaffandet av surrogatmödrar och tjänstekvinnor, med hänvisningar till vad som anses vara den naturliga ordningen.


Kvinnorna, som är de som drabbas klart värst i det nya fundamentalistiska samhället, uppmanas att ge upp sin frihet och integritet för en ökad säkerhet. De är längre inte mer än reservoarer för mänsklighetens fortskridnad, fråntagna alla rättigheter. De som anses ha begått äktenskapsbrott placeras ut för att tjäna de överklassfamiljer som inte kan få barn på egen hand.


Den stegvisa omställningen har accepterats som något nödvändigt, för deras egna bästa. Istället är nu alla medborgare övervakade och styrs under totalitärt förtryck.


Offred är tjänarinnan som följs, hennes nuvarande placering, tillsammans med minnena från det förflutna. De små detaljerna hon håller fast vid, för att kunna tillfredsställa behovet av att få ett perspektiv, ett djup i meningslösheten. För att inte fastna i det tvådimensionella, utan istället förmå att genomskåda lögnerna i omgivningen och vara vaksam på avvikelser som kan erbjuda hopp.


Det är en sparsam bok på beskrivningar. Den ger inga enhetliga förklaringar till hur situationen uppstod utan endast spekulationer, desto mer lämnas åt läsarens föreställningsförmåga.


Boken har heller inte något direkt klimax, även om där finns en vändpunkt i berättelsen, utan skildrar det vardagliga. Där allt hela tiden har fortsatt att vara som vanligt, utan motreaktioner, och samhället har genom successiva förändringar omkastats på bara några år.


De befinner sig i en övergångsperiod där alla minns tiden innan och bygger upp avstånd för sig själva för att göra det uthärdligt, mot varandra och mot det egna lidandet. Tjänarinnorna tvingas gå med nedsänkta blickar, med skygglappar på så de inte riskeras hamna ur kurs, och blickomfånget i boken blir just så stort. Väldigt bra bok.



Prisma 1986 (org. 1985)
350 sidor
Första meningen: Vi sov i det som en gång varit gymnastiksalen.

Pocketkedjan: Paket 8 mottaget

Idag fick jag hem det sista paketet i pocketkedjan. Jag ser ut att vara den sista människan i världen eller så som inte har läst Sommarboken än, så jag är jätteglad över att den hann fram till mig. Bröderna Benzinis spektakulära Cirkussshow ser även den otroligt intressant ut. Flertaliga tack Cia för alla böcker jag har fått!

De böcker som har slutat upp hos mig är de här, suddigt och kornigt i vanlig ordning:


Och finns din bok inte bland dem så kanske den finns hos Marita som jag har skickat vidare till.

Nu har jag massor av bra böcker hemma att läsa och borde stå mig hela hösten

Scarlett Thomas: PopCo

Popco är den sista boken i vad Scarlett Thomas benämner som sin ‘Postmodernism is Rubbish’ trilogy. De andra två av dessa har jag ännu kvar att läsa, det är Bright Young Things och Going Out.


Boken fokuserar på konsumtion och populärkultur, i kombination med kryptologi, och tar upp en massa spännande saker som marknadsföring, gruppmentalitet och globalisering, för att nämna några.


Leksaksföretaget PopCo samlar sina anställda för att komma upp med en produkt som kan fånga in gruppen tonårstjejer, vilka har gott om pengar att spendera fritt och i nuläget anses vara den målgrupp som företaget inte har lyckats nå ut till.


Parallellt med Alices anställning på PopCo löper bakgrundshistorien om hennes uppväxt hos morföräldrarna, som är kryptologer. Hennes introduktion till högstadiet, där eleverna definierar varandra efter vilka klädesmärken de bär och huruvida de har alla de rätta attiraljerna eller ej, står som exempel på marknadens inverkan på samhällsmentaliteten och folkets prioriteringar.


Jag gillar verkligen bokens kritiska diskussionsupplägg, som sätter saker i perspektiv och väcker många intressanta frågor. Den senare delen av boken har jag lite svårare för, där de filosofiskt öppna frågorna sluts med författarens egna åsikter, vilka är rätt påtagliga i den här boken. Ändå blir jag riktigt fäst även vid denna då jag tycker temat som vanligt är väldigt smart. (Dessutom blev jag närapå vegan av att läsa den så påkrängningen verkar positivt ändå.)


En brist i Scarlett Thomas böcker, av de jag läst, är att hon tenderar att bli lite tjatig med vissa detaljer och teorier som repeteras mellan dem. Författaren blir lite för närvarande och huvudkaraktärerna som lyfter fram hennes åsikter blir därmed rätt lika varandra, alla tjejerna jag har följt är märkligt insatta i alternativmedicin och vissa av de matematiska teorierna de funderar över återkommer närapå ordagrant.


Det vägs dock upp av allt referensarbete Thomas lägger ner på varje bok och bifogandet av litteraturlistan längst bak över de böcker som har varit viktigast för berättelsen, som gör det lättare att följa upp och fördjupa sig i idéerna man fastnar för.


Hennes böcker är fortfarande utmärkta var för sig så hon är ännu en favorit hos mig, men jag kommer att vänta ett tag med att läsa de jag har kvar.



Canongate 2009
Org. publiceringsdatum 2004
467 sidor
Första meningen: Paddington Station feels like it should be shut.

Michael Godhe & Jonas Ramsten, red.: Möjliga världar

Möjliga världar: Tekniken, vetenskapen och science fiction är uppdelad i de fyra delarna; Vad är science fiction?, De eviga frågorna, Nya perspektiv och Framtiden.


Boken inleds med en genrediskussion kring science fiction -litteraturens erkännande som genre under tiderna och dess kännetecken. Som förslag på genrekriterier talas det bland annat om införandet av ett novum (någon form utav fenomen som medför en förändring i förhållande till vår egna verklighetsuppfattning) i en berättelse som är metodiskt upplagd, prövningsbar och, så vitt man vet utifrån nutidens framsteg, vetenskapligt giltig.


De två senare texterna i den första delen överlappar varandra något då de inleder med samma referenser, vilket blir lite tråkigt och det känns ett tag som att läsa samma text två gånger. Hursomhelst så går boken snart vidare på de intressantare sakerna, om litteraturens filosofiska plan och hur den öppnar upp för möjligheten att utforska olika idéer, etiska dilemman, existentiella frågor &c.


Om hur genren kan användas till tankeexperiment för att ifrågasätta våra föreställningar, sociala normer, samhällsstrukturer och liknande. Här diskuteras bland annat olika feministiska utopier och cyberfeminism. Ursula K. Le Guins sf-romaner nämns och en efterkommande text handlar om skillnaderna i hur de manliga respektive kvinnliga replikanterna presenteras i filmen Blade Runner (säkert min favorit i boken).


Teknikdebatten kommer in på ett hörn och det här med att teknisk utveckling porträtteras som ett framsteg för mänskligheten, medan det i själva verket bara är en bråkdel som får ta del utav forskningsresultaten och desto fler, tvärtom, blir lidande av den. Om hur litteraturen spär på idéerna om att en datorteknologisk utveckling, mot exempelvis transhumanismens perfektioner och förbättringar, skulle vara något eftersträvansvärt. Vilket åtkommer lite i den sista texten som avslutar med att ifrågasätta vilka områden som diskuteras och inte inom genren och vad som saknas.


Litteraturen ligger i centrum och det är bara någon enstaka bok från exemplena som jag själv har läst, vilket hur som haver inte utgör något problem då det är idéerna de bygger på som är det intressanta. Istället fick jag gott om nya boktips. Bland annat kommer Peter Nilssons böcker upp flera gånger, vilken jag läste någon essäsamling av i början av året, som jag nu är väldigt intresserad utav att läsa. Och jag som gärna läser om böcker och idéerna de är skapade ur, kanske ännu hellre än vad jag läser själva böckerna egentligen (men allra helst ett samspel däremellan), tycker mycket om den här och att få följa med på genrens olika funktioner och möjligheter.


Vi drømmer om det umulige. Jeg vil forstå alt; erkjenne alt. Det kan jeg ikke. Men jeg kan jo lese. Derfor tørstar jeg etter sånne fortellinger som gir utsyn til en fantastisk virkelighet, og som setter mitt liv i det store perspektivet. Jeg vil ha foretellinger som utforsker alt det jeg ikke veit, i lysskjæret fra det jeg veit.


Det är bara det avslutande kapitlet som är skrivet på norska och det är en väldigt spännande text, liksom de övriga i boken mycket läsvärd.



Carlsson 2010
286 sidor