Amanda Hellberg: Styggelsen

Den synska flickan Singa blir under en av marknadsföreställningarna upptagen av ett syskonpar som kommer att utnyttja hennes förmåga till spiritistkyrkans seanser. Flickan hålls under kraftig vanvård instängd i en bur, gömd i källaren på ortens lasarett, där hon tvingas ställa upp på parets giriga nycker.

2006, 60 år senare, börjar sommarvikarien Maja där hon skrubbar vårdcentralens korridorer se syner och hemsökas utav flickebarnets osaliga ande.

Boken är brutal och mysigt spöklig på samma gång. Det är en skön kontrast mellan de föregångna händelserna och nutid som kommer att överlappa varandra. Den stökiga marknadsatmosfären ger en tilltalande inledning som drar in läsaren mot de sektgalnas stundande övergrepp.

Berättelsen håller en klassisk ton och har ett väldigt behagligt flyt som aldrig känns utdraget eller stressat, med en härlig avgränsning i bytet av tidsepoker. Välbalanserad och ja, ger vad man väntar sig. Den erbjuder inga större överraskningar men jag gillar sammansättningen och det ouppklarade som lämnas kvar.

Styggelsen är egentligen väldigt snabbläst, beroende på hur många andra böcker man är i färd med att simultanläsa under tiden. Enkel och stämningsfull utan överflödiga detaljer, passande beskärd.


h:ström 2008
169 sidor

Nene Ormes: Udda verklighet

Udda verklighet är en Urban fantasy som utspelar sig i skuggorna av Malmö och bidrar med att ge staden nya dimensioner, under jord, på nattklubbar och mellan tidsperioder.


Blandade med invånarna lever de sära, människor med speciella egenskaper. Udda själv har förmågan att drömma sanndrömmar om andra sära och kan skåda deras tankar och tillhandahavanden, en unik och eftertraktad gåva. Hennes vän Daniel försvinner nere i de labyrintiska gångarna under staden och under sökandet kommer hon i kontakt med hamnskiftaren Hemming som blir hennes guide i den värld som öppnar upp sig.


Boken är fantastisk på att fånga den sköna gränslandsatmosfären mellan vardag och fantastik, med allusioner på Gaiman och Jim Henson som hjälper till. Det är trist hur snabbt den passerar igenom miljöerna och bikaraktärerna, men de nya som kommer efter är lika härliga som de som just lämnats.


Den hade gärna fått ta mer tid på sig och låtit läsaren få dröja sig kvar lite längre ♥ Jag älskar omslaget och den gedigna tyngden på boken, riktigt tjusigt.



Styxx Fantasy 2010
Förf.blogg: neneormes.wordpress.com
253 sidor

John Ajvide Lindqvist: Lilla stjärna

Theres hittas som spädbarn nedgrävd ute i skogen. Tillsynes autistisk med selektiv mutism, men med förmågan att avge perfekta och rena toner, och med ett gehör långt över det normala. För att inte befläcka flickans talanger håller paret som hittat henne henne gömd i deras källare, där hon får växa upp utan kontakt med omvärlden. Förutom attraktionen till musik har hon har ett starkt intresse för hur saker och ting fungerar.

Den andra flickan, Teresa, verkar lida av Aspergers och är istället väldigt isolerad inuti sig själv, omgiven av en värld hon inte riktigt förstår. Så småningom börjar hon intressera sig för att skriva dikter.

På ett nätforum om vargar kommer de båda flickorna i kontakt med varandra, och blir när de är tillsammans nästan som en hel människa. Tillsammans börjar de skapa låtar.

De plötsliga förändringarna som uppstår, i takt med att deras musik får allt fler lyssnare, får Teresa att tappa fotfästen och tomrummet inombords tar övertaget, men Theres vet hur man gör för att fylla det med liv.

Även om jag tycker att vissa av flickornas symptom blir förenklade, och att de verkar glömmas bort ibland, så gillar jag att detaljerna finns där. Jag skulle inte beskriva boken som ryslig, men nog väl obehaglig, och då främst i tjejernas möte med omvärlden.

Det blir alltid så pinsamt när man följer vilsekomna tonåringar som så obönhörligt kommer att göra bort sig förr eller senare, att de här är något mental hjälper mig verkligen att tycka om boken, och det gör jag. Resterande två olästa Ajvide- böcker i bokhyllan ser ut att komma bli lästa de med!

En spotify-lista med låtarna som finns med i boken finns att hitta på hemsidan


Ordfront 2010
446 sidor

Joe Abercrombie: Det lockande stålet



Jag blev rekommenderad boken utav Världen ska brinna i början av året, efter mitt fantasygnäll, och den förde helt klart med sig ett visst hopp om genren.


Det lockande stålet är den första delen i trilogin Första lagen. I den svenska översättningen är varje del uppdelad i två volymer, fortsättningen Man bör förlåta har precis kommit ut.


Mitt försök till en återgivning blev så utdraget och rörigt, min läsning av boken var väldigt scen- och detaljfokuserad så jag tappade lite greppet om den övergripande handlingen. Jag tar hjälp utav baksidestexten istället (även om den känns lite tanig som representation nu i efterhand):


Logen Niofingrars tur har tagit slut. Efter en fejd för mycket är den ökände krigaren på god väg att bli en död, ökand krigare – och inget finns kvar efter honom annat än dåliga visor och döda vänner.


Den stilige adelsmannen och officeren kapten Jezal dan Luthar värdesätter ingen lika högt som sig själv. Och vad kan vara viktigare än att spela av sina vänner deras pengar och drömma om ljuva segrar i de kommande fäktningsspelen?


Inkvisitor Glokta har lärt sig allt om att tvinga fram information genom att själv utsättas för år av tortyr. Men hans nitiska arbete gör att många gärna skulle se honom försvinna. Och nu har han fått upp ett spår som leder direkt till landets mäktigaste män …


Unionen har i århundraden varit världens mäktigaste rike, men generationer utan ett riktigt yttre hot har lett till dekadens och självbelåtenhet. Medan krig hotar i både norr och söder och rikets ledning genomsyras av korruption och intriger är det inte bara Niofingrar, Luthar och Glokta som ställs inför nya utmaningar och oväntade allianser.


Karaktärerna är våldsamma, klumpiga och hårdnackade, besittandes en något tvetydig moral och utan framtidsdrömmar. Miljöerna är sparsamt beskrivna och det är häftigt att se hur de växer fram och öppnar upp sig under läsningen.


Perspektivbytena i boken var riktigt härliga, vilka blev extra påtagliga när karaktärerna samlats, efter att till en början ha följts var och en på sitt håll, och man väldigt plötsligt fick en mycket överskådligare bild över karaktärerna och deras omgivning, och kontrasterna dem emellan.


Och Abercrombie ÄR förstås väldigt rolig! Karaktärerna är härligt cyniska och har ett riktigt skönt, mörkt, sinne för humor. Jag skrattade en hel del, omväxlat med att jag satt och bet i tröjkragen för att få tänderna att sluta klia efter de överhängande tortyrscenerna.


Handlingen hinner knappt komma igång innan den första delen är slut, men boken har flera finesser. I det hela så hänger mitt omdöme på hur uppföljningen blir, nu när karaktärerna blivit presenterade ska det bli intressant att följa deras stundande utveckling.



Damm förlag 2009
Org. Publiceringsdatum 2006
272 + 286 sidor

Lästips: Den tomma segern: Joe Abercrombies The First Law

William S. Burroughs: Slumpens spöke

Det här är pinsamt nog den första texten jag läser utav William Burroughs och jag inser att jag har missat något här, vilket såklart ska åtgärdas. Slumpens spöke var hans sista roman och jag har redan nu kollat upp bibliotekets bokbestånd, som visserligen såg rätt knapert ut, efter tidigare böcker att låna hem.

Översättaren Kristoffer Noheden har skrivit ett efterord till boken, där han placerar den i relation till tidigare verk och där tankebanorna som genomsyrar berättelsen diskuteras. Vilket onekligen bara stärkte mitt intresse ännu mer.

Novellen inleds med kapten Mission som slagit sig ner i en koloni på Madagaskar, där han med lemurernas, och drogernas, hjälp låter sig vägledas i sin strävan efter att finna människans ursprung. Han hittar en stenbyggnad i djungeln, vari han kommer i kontakt med andarna från tidigare utplånade djurarter. De Förlorade Arternas Museum, ett museum som även visar sig bära på tidigare utrotade sjukdomar.

En drömsk dimma ligger över berättelsen, som rinner ifrån handlingen till en ström av associativa tankebanor och fotnoter. Boken fortsätter på idéplanet med den mänskliga farsoten som sprids från bärare till bärare över kontinenterna. Hur människan med sitt kontrollbehov, med skapandet av språk och tid som påtvingats verkligheten, avskärmat sig från naturen och djurlivet. Om mänsklighetens maktbehov och girighet som rubbat den ekologiska balansen och fördrivit naturen i sin jakt på herravälde.


”En spricka är inbyggd i den mänskliga organismen, sprickan eller klyftan mellan två hjärnhalvor, vilket innebär att alla försök att åstadkomma syntes måste förbli oförverkligade i människotermer. Jag drar en parallell mellan denna spricka som avskiljer människokroppens två halvor och den spricka som delade av Madagaskar från Afrikas fastland. Den ena sidan av sprickan gled in i förtrollad tidlös oskuldsfullhet. Den andra rörde sig obevekligt mot språk, tid, verktygsanvändande, vapenbruk, krig, utarmande och slaveri.”


Jag blev otroligt förtjust i den här. Burroughs längre romaner ska verkligen bli spännande att ta sig an.


Sphinx 2009
Org. publiceringsdatum 1991
86 sidor

Nawal El Saadawi: Den stulna romanen

Författaren och kvinnorättskämpen Nawal El Saadawi är ytterligare en som kommer att besöka höstens bokmässa.

Den stulna romanen tar upp kvinnans frihetsberövning och förtryck i ett korrumperat samhälle styrt under förledning av religionen, tankarna riktas även till alla de övergivna barn som tvingas växa upp på Egyptens gator. Saadawi har tidigare skrivit böcker bland annat om sin tid i kvinnofängelset och om sina erfarenheter från sitt arbete som läkare, där bland annat ämnen som könstympning, prostitution och hedersmord diskuteras.

Litteraturkritikern Bodour, i boken, sitter fast i ett förljuget äktenskap. I hemlighet ger hon sina drömmar liv i den roman hon skriver på, de skrivna arken håller hon gömda i sin skrivbordslåda. Där ger hon huvudkaraktären mod och styrka att stå upp för sig själv, i de situationer hon själv bågnat under. Där hittas Badriya som stannat kvar hos Nesiim, älskaren som omkom under demonstrationerna, och som vågade behålla barnet de fick tillsammans, som istället lämnades i rännstenen.

Bland barnen på gatan finns flickan Zina bint Zinaat som lever fri från förtrycket och inte låter sig kontrolleras av makthavarna, hon har en stor musikalisk talang och växer upp till att bli en berömd sångerska. Älskad av folket för hoppet hon förmedlar, avskydd av patriarkatet för sina hädelser och upproriskhet. En inspiration bland sina medmänniskor som nu placerats på de styrandes dödslista.

Det är ibland svårt att skilja mellan dröm och verklighet i boken, vad som händer på riktigt och vad som är en del av den skrivna romanen, men handlingen cirkulerar och blir skarpare och lättare att urskilja desto längre in i boken man kommer. Vreden och kritiken i den är stark, det är en bok jag gillar men som tar tid och energi att ta sig igenom.


Ordfront 2010
263 sidor