Stephen Batchelor: Buddhism without beliefs


Titel: Buddhism without beliefs: A Contemporary Guide to Awakening
Författare: Stephen Batchelor
Org. utgivningsdatum: 1997
Antal sidor: 129

Buddhism without beliefs lägger tyngdpunkten på Dharma practice och förespråkar ett medvetet och självständigt tänkande (alternativa titlar har föreslagits såsom ”Beliefs without Buddhism” och ”Buddhism without Buddhism”…vilket såklart kan diskuteras. Batchelor talar om vad han anser var Buddhas egentliga budskap, och påpekar att Buddha själv inte var Buddhist.). Stephen Batchelor fann det svårt att hitta någon grund för Buddhismens religiösa påståenden, såsom upplysning och återfödelse, varav han har gjort sin egen tolkning och förespråkar ett modernare förhållningssätt.

Han talar istället om en agnostisk ståndpunkt som tar fasta på den konkreta livsföringen, såsom att vara närvarande och observant, leva i nuet, att se varje situation som en unik företeelse som kräver sin egen lösning. Och erbjuder således inte heller några svar eller lösningar på människans våndor, men observerar det egna lidandet som orsakas av begär och självcentrering (med den gyllene medelvägen som mål).

Han verkar inte vara någon antikrist som fördömer resten av mänskligheten till helvetet för sin egna frihets skull, utan värdesätter fortfarande samhällsengagemang och kreativitet högre än filosofi och meditation. Meditation ses som ett medel för mental utveckling, som saknar betydelse om inte insikterna även överförs till praktiken…att enbart sitta ner och tänka på ingenting gör i regel inte någonting bättre (..inte heller att bygga tempel och isolera sig från omvärlden). Men är såklart samtidigt öppen för att bli emotsagd, den agnostiska grunden bottnar i att inte veta och inte heller förkasta andra möjligheter.

CULTURE, ACCORDING TO the Chambers dictionary, is the ”state of being cultivated.” What is to be cultivated, according to the Buddha, is a path of authentic vision, ideas, speech, action, forms of life, resolve, mindfulness, and focused awareness. Hence a culture of awakening is a state in which this path is being cultivated.

Boken är således inte rätt för dem som vill veta mer om Buddhismen. Den riktar sig istället till den som gillar den Buddhistiska läran men som inte är helt övertygad om de religiösa bitarna och vill ha svängrum att göra sina egna iakttagelser och slutledningar.

Jag är lite skeptisk till vissa passager och ordval som förekommer vilket jag snabbt hänvisar till det individualistiska tänkandet.. Även om jag föredrar att vänta med mina reflektioner beträffande författaren tills jag har läst fler av hans böcker och kommit åt hans egentliga förhållning till det som sägs, så är det en bok som överlag överensstämmer med min egen applicering av Buddhismen just nu.

Alberto Manguel: Från fjärran land det kom ett bud


Titel: Från fjärran land det kom ett bud
Författare: Alberto Manguel
Org. utgivningsdatum: 1991
Antal sidor: 240
Ordfront 2009

Alberto Manguel är väl efter de fantastiska essäsamlingarna En historia om läsning och Nattens bibliotek varje bokälskares husgud. Boken A Reader on Reading har precis kommit ut, på engelska, och den ser jag riktigt fram emot att få kasta mig över.

Från fjärran land det kom ett bud är Manguels skönlitterära debut och gör ingen besviken.

Idén till boken kom till efter att Manguel fått reda på att en universitetslärare han högaktat senare visat sig ha angivit studenter till militären, och även torterat några av hans vänner. Denna dolda ondska är temat i boken, hur förhåller man sig när den man älskar och ser upp till visar sig vara ett monster?

Berättelsen utspelar sig under befrielsekriget i Algeriet och vi får följa dottern och makan till Antoine Berence, som när boken tar vid har dragit sig tillbaka från sitt tidigare liv som officer i den franska armén och nu bor med familjen i Kanada.

Språket är återhållsamt och avskalat, vilket ger en text som både är väldigt obehaglig och på samma gång oerhört lätt att tycka om. Tonvikten ligger på själva karaktärerna och deras liv innan den annalkande katastrofen, och skapar en bild av det svåra beslut de ställs emot.. och deras slutliga val. Oroligheterna i bakgrunden uttrycks oftast bara mellan raderna.

En mycket vacker text som får en att fundera över människans komplexitet och dubbelsidighet. Över vilken utväg som egentligen var den rätta, den subjektiva som skapats av emotionella band eller den kanske mer erkänt korrekta.

Magnus Dahlström: Nedkomst


Titel: Nedkomst
Författare: Magnus Dahlström
Org. utgivningsdatum: 1993
Antal sidor: 245

De här knepiga böckerna förstör min lässtatistik. Jag tycker det är svårt att kommentera böcker som spelar för mycket på mina känslor… det blir liksom bara papper av det hela när jag ska försöka göra om det till ord, så jag brukar låta bli. Och Nedkomst utspelar sig helt inuti mitt huvud, till den grad att jag inte alls vet vad boken egentligen handlade om eller vad den vill ge uttryck för.


Större delen av händelserna äger rum längs med ett och samma vägstråk, karaktärerna lämnar spår efter sig som plockas upp av de efterföljande..ibland, men även om jag ser länkningen så kan jag inte urskilja någon betydelse i det som händer.


Människorna är helt styrda av sina instinkter, de är så desperata och förvirrade. Logiken sitter helt och hållet gömd i deras egna huvuden.. eller i mitt, sällan har en bok fått mig att känna mig så psykiskt sjuk och oförmögen. Efterhand som intensiteten börjar ebba ut tar maktlösheten över.


Vid en scen sitter en gravid kvinna och försöker förstå läkarens förklaring till varför hon måste göra kejsarsnitt …och paniken av att inte kunna ta in informationen, samtidigt som läkaren upprepar sig gång efter gång från olika infallsvinklar och utifrån de mest basala grunder, är väldigt påtaglig…känslan av att inte kunna sortera intrycken är något jag bär med mig under hela läsningen.


Samtidigt så tror jag väl, att det finns säkert något väldigt smart där inne som jag inte ser... sammanhang jag missar, slutledning. Så jag nöjer mig med att jag inte förstår. Har ni läst boken får ni gärna förklara vad som hände.

Klas Östergren: Orkanpartyt


Titel: Orkanpartyt
Författare: Klas Östergren
Org. utgivningsdatum: 2007
Antal sidor: 399

Ett g som kunde skala bort och tränga undan allt det där som man annars gick och tänkte på, all oro som låg och skavde i medvetandet, sådant som det pratades om på staden , gamla krämpor, nya farsoter, pengar, mat för dagen, och så förstås allt som en far kan tänka om en son, de faror som väntar en pojke här i världen.


Världen är förorenad, marken försurad, luften skadlig och regnvattnet frätande. Människorna håller sig inomhus, lyssnar på orgeln utanför och gissar på vilken ton som ska komma härnäst och vilka händelser den ska föra med sig. Samtidigt som de följer jättekvinnan TomBola på teven som lustar sig med tacksamma deltagare.


Hanck var tidigare försäkringsagent men lever nu på att restaurera och sälja gamla facit-maskiner. När budet når honom om sonens död tappar han fotfästet. Hämndbegäret och saknaden är det enda som finns kvar när han beger sig ut för att söka upp den skyldiga.


Det är ett blandat spektrum av känslor i fokus för berättelsen, kärlek, saknad.. heder. Miljön väcker en känsla av ett 30-tal i förfall, med futuristiska inslag som vittnar om en framtidsdystopi. Staden styrs och beskyddas av klanen, bärsärkarna inger skräck i invånarna och världen utanför håller dem klaustrofobiskt inspärrade.


Vi får aldrig hela bilden klar för oss, vissa detaljer sticker ut tydligt medan andra endast anas i bakgrunden. Handlingen är ögonblicksbetonad och fokuserar på det viktiga, de stora händelserna, och håller det koncentrerat, rått och kargt. En viss surrealistisk känsla skapas av att aldrig riktigt ha full överblick.


Myten i berättelsen baseras på den nordiska mytologin, med Loke i centrum. Berättelserna som förs upp är de gamla vanliga men får här ett intressant perspektiv som vrider och vänder på gudarnas bakomliggande motiv.


Orkanpartyt är det svenska bidraget i Myt-serien. Planen har varit att läsa ikapp Bonniers utgivning men det har inte blivit av än, så jag är mycket glad för den här boken som jag fick i förra månadens pocketkedja, och över att nu i alla fall ha hunnit med en bok.


Den är bra, snudd på riktigt bra, mycket välskriven och full av textstycken som vill citeras. Samtidigt kan jag inte låta bli att önska att den fördjupade sig ytterliggare, drog ut på det och blandade in omgivningen i högre grad…den lämnar mig lite otillfredsställd med alla fragmentariska detaljer som inte följs upp, som jag vill läsa mer om.

Peter S. Beagle: Tamsin


Titel: Tamsin
Författare: Peter S. Beagle
Org. utgivningsdatum: 1999
Antal sidor: 288

Snöfrid läser World Fantasy Award –vinnare, och nominerade, i år. En utmaning med början på år 2000 som jag accepterat. Jag är lite efter i starten, det här blir min första bok på listan.

Peter S Beagle som var en av det årets finalister måste vara mest känd för boken The Last Unicorn. Den var nog mitt första möte med High Fantasy genren, och gjorde mig väldigt förtjust vad jag minns. Animen ska stå kvar någonstans i filmhyllan, men den var väl rätt gräslig... Vinnaren 2000 var Martin Scott med boken Thraxas.

Tamsins styrka ligger i den trollbindande miljön den utspelar sig i, ute på den engelska landsbygden...Jennys mamma har blivit förlovad och tillsammans flyttar de från New York till Dorset där styvfadern har fått jobb.

Godset de kommer till har en historia bakom sig som sträcker sig tillbaka till George Jeffreys tid. Marktomten är full av de engelska folkväsena, Boggarts, Red Caps…The Billie-blind (som förövrigt är grym), och uppe i ett lönnrum på tredje våningen sitter Tamsin med sin katt i knäet och tittar ut genom det mörka fönstret, där har hon hållit till de senaste 300 åren eller så.

De är riktigt härliga karaktärer, som fått egna personligheter och har en självklar plats i berättelsen. Ingredienserna är bra men boken blir oerhört utdragen. Berättelsen återges retrospektivt av vår hjältinna, som är ett uns dryg och repetitiv i sin utläggning. Jag skummade igenom de tråkigaste passagerna och blev därmed upprepade gången tvungen att bläddra tillbaka och läsa om när jag missat någon detalj. Den verkade aldrig ta slut….och jag har väl fortfarande 16 sidor kvar eller så.

Jag är glad över att det är China Miéville som står näst på listan för jag blev hyfsat opepp på att läsa mer fantasy nu. The Scar har legat oläst och hånat mig i bokhyllan sedan jag fick den i utbytet i höstas, så nu ska jag bara inskaffa den första boken med. Crossovers, oavsett genre, drar nog alltid lite starkare i mig.

Eventuellt är jag för gammal, eller har läst för mycket liknande böcker, som tonåring hade jag säkert älskat den här.

The Dot & the Line


En lysande fin liten bilderbok av Norton Juster
Any way he looked at her she was perfect