Scarlett Thomas: PopCo

Popco är den sista boken i vad Scarlett Thomas benämner som sin ‘Postmodernism is Rubbish’ trilogy. De andra två av dessa har jag ännu kvar att läsa, det är Bright Young Things och Going Out.


Boken fokuserar på konsumtion och populärkultur, i kombination med kryptologi, och tar upp en massa spännande saker som marknadsföring, gruppmentalitet och globalisering, för att nämna några.


Leksaksföretaget PopCo samlar sina anställda för att komma upp med en produkt som kan fånga in gruppen tonårstjejer, vilka har gott om pengar att spendera fritt och i nuläget anses vara den målgrupp som företaget inte har lyckats nå ut till.


Parallellt med Alices anställning på PopCo löper bakgrundshistorien om hennes uppväxt hos morföräldrarna, som är kryptologer. Hennes introduktion till högstadiet, där eleverna definierar varandra efter vilka klädesmärken de bär och huruvida de har alla de rätta attiraljerna eller ej, står som exempel på marknadens inverkan på samhällsmentaliteten och folkets prioriteringar.


Jag gillar verkligen bokens kritiska diskussionsupplägg, som sätter saker i perspektiv och väcker många intressanta frågor. Den senare delen av boken har jag lite svårare för, där de filosofiskt öppna frågorna sluts med författarens egna åsikter, vilka är rätt påtagliga i den här boken. Ändå blir jag riktigt fäst även vid denna då jag tycker temat som vanligt är väldigt smart. (Dessutom blev jag närapå vegan av att läsa den så påkrängningen verkar positivt ändå.)


En brist i Scarlett Thomas böcker, av de jag läst, är att hon tenderar att bli lite tjatig med vissa detaljer och teorier som repeteras mellan dem. Författaren blir lite för närvarande och huvudkaraktärerna som lyfter fram hennes åsikter blir därmed rätt lika varandra, alla tjejerna jag har följt är märkligt insatta i alternativmedicin och vissa av de matematiska teorierna de funderar över återkommer närapå ordagrant.


Det vägs dock upp av allt referensarbete Thomas lägger ner på varje bok och bifogandet av litteraturlistan längst bak över de böcker som har varit viktigast för berättelsen, som gör det lättare att följa upp och fördjupa sig i idéerna man fastnar för.


Hennes böcker är fortfarande utmärkta var för sig så hon är ännu en favorit hos mig, men jag kommer att vänta ett tag med att läsa de jag har kvar.



Canongate 2009
Org. publiceringsdatum 2004
467 sidor
Första meningen: Paddington Station feels like it should be shut.

2 kommentarer :

  1. Ett fiktivt verk med referenslista? Ja, varför inte.

    SvaraRadera
  2. Alla borde ha att! Hennes böcker är väl iofs något mer teoretiskt uppbyggda och mer uttalat tematiska än de flesta. Fast de flesta idéromaner torde ha utrymme för en

    Gillar tanken på att enkelt kunna gå vidare på ämnena om den impulsen faller på.

    SvaraRadera