Andreas Roman: Mörkrädd

När jag i ett tidigare inlägg bad jag om hjälp med att reda ut vilka böcker från höstens litteraturlista som jag borde läsa var Andreas Roman en av de författare som jag blev tipsad om, tipsarna här var Vixxtoria, Magix och Snowflake. Tack tack, det var en bra bok så nu ser jag fram emot Theorin som ni (och Linnea) också rekommenderade =)


I Mörkrädd beslutar sig David för att göra sig av med sin rädsla för mörkret en gång för alla. Sedan han flyttade hemifrån har han flytt natten med att jobba övertid, vara ute och festa till tidigt på morgonen eller genom att hyra prostituerade för att slippa sova ensam. På inrådan av sin psykolog beger han sig nu ut till en enslig stuga uppe i den norrländska skogen för att tvingas konfrontera sin rädsla en gång för alla.


Att INTE flytta ut till glesbygden om du misstänker att du är förföljd av demoner borde vara en given punkt för hur man överlever ett skräckscenario på bästa sätt. Att stugan till på köpet saknar mobiltäckning borde vara en annan uppenbar anledning till att låta bli. Och betala för allt i världen inte hyran i förskott… ingen kommer att sakna dig förens hyrestiden har gått ut (!O_O) David är så att säga kokt i skit när han beslutar sig för att flytta ut till stugan de närmaste veckorna, med sin katt Trassel, Sing Star och alkohol som enda sällskap.


Dagarna blir kortare, mörkret kompaktare och snön börjar falla. David försöker hela tiden att intala sig sjäv att om han bara tar sig igenom det här så blir allt bra sen. Redan nu inser han ju att det bara är älgen utanför som bankar i väggen, trädgrenar som skrapar mot fönstret och att det inte finns något i skuggorna, han vet det och snart kan han åka hem igen.


Mörkret kryper sig snabbt närmre och närmre inpå och blir allt trängre efterhand som David rädsla stiger. Det är en alldeles utmärkt längd på boken för att kunna läsas i en sittning, utan störningar, som sig bör... men jag hade hoppats på ett annat slut! Jag försökte hela tiden intala mig själv att jag hade fel, att den skulle sluta annorlunda. Jag ville verkligen att den skulle överraska mig ...men ja, läs den själv… =)


Jag såg att en ny bok av Roman kommer nu i oktober, Någon i din säng. Jag håller tummarna för att den ska vara ännu lite bättre!

2 kommentarer :

  1. Vad bra att du gillade den! (Förutom slutet.) Sen tycker jag alltid att det är kul att läsa om en bok jag läst för en tid sen, jag blir påmind om hur det var och vad den handlade om. Nu påmindes jag om Trassel och hur mycket katten betydde för honom.

    SvaraRadera
  2. Ja, jag är glad för att jag inte gick miste om denna!

    Jag tycker också att det är kul när man får chans att friska upp minnet lite! Bokbloggarna är bra när man behöver bli påmind om vad man faktiskt har läst (då, och så gott som alla andra stunder) :)

    Trassel var en underbar katt, jag gillade verkligen samspelet som fanns mellan dem! (Alla böcker borde ha minst en katt)

    SvaraRadera