Peter Nilson: Mitt i labyrinten

5 feb 2010 3 kommentarer

Titel: Mitt i labyrinten: Essäer och fantasier
Författare: Peter Nilson
Org. utgivningsdatum: 1983
Antal sidor: 232

Då jag läser essäer så vill jag antingen få fascineras och drunkna i informationshistoriken som författaren bygger sin värld av, upptäcka teorier och tankebanor som jag inte beträtt tidigare eller ta del av ett svindlande välskrivet stream of conscious …de bästa texterna kombinerar såklart alla tre. Peter Nilson bistår med tankar och teorier från medeltiden såväl som ifrån modern astrofysik, och till viss del även med idéer hämtade ur skönlitteraturen, bland annat Biblioteket i Babel omtalas (Mitt i labyrinten är som det låter skriven som dedikation till Borges). Vad jag saknar i texterna är den förtroendeingivande tonen i språket, och detaljrikedomen som levandegör diskussionerna.

När jag säger att jag tyckte bra om den här boken är det inte utan en viss tvekan. De första essäerna tilltalade mig inte alls under tiden jag läste dem, men de fick sin betydelse senare i förhållande till de efterföljande.

Vi startar i medeltiden, med människornas uppfinnariver och längtan efter att få flyga fritt som fåglarna. Det skulle dröja länge innan man gav upp tanken på att flyga med hjälp utav muskelstyrka … och vetenskapsmännen överlevde väl inte alltid sina övertygelser här så de kunde ompröva sina teorier, och vi har än idag inte nått fram till denna mänskliga frigörelse som flygkonsten lockar med. Tanken på att flyga utvecklades såklart med tiden till tanken om själens frigörelse och drömmen om att få sväva fritt i kosmos utan existensens betyngande bojor som håller en kvar på marknivå.

Våra blickar riktas upp mot det universum som utgör grunden för de efterföljande essäerna. I vilka olika (o)möjligheters vara eller icke vara kommer att diskuteras, uttrycksformerna hos våra mer sublima och ogreppbara fenomen. Såsom tid, intighet och minne respektive glömska.

Det är de sistnämnda som bär på de intressanta diskussionerna. Den tredje essän ”Dyrbarare än guld, ädlare än konungars blod” ifrågasätter Intighetens förekomst. Intigheten som egentligen dominerar allt runt omkring oss, då även materian ju först och främst består av tomrum..men finns det ens intighet, tomrummet är ju trots allt något.

Den avslutande essän diskuterar minnet, framförallt universums och naturens. Vi är omgivna av katastrofrester från Big bang, supernovor och andra ting skapade ur förfall. Glömskan är en del av naturlagen, materia sönderfaller så småningom och glömmer bort sin ursprungsform, vilket förhindrar återskapelse. Paradoxalt finns här även en motström minnesprocess som strider mot all logik, som föds ur kaos och skapar ordning, vilket möjliggör genernas utveckling och livsformernas tillblivelse &c.

Vid det här laget har jag lärt mig följa med i författarens associationsled och de känns inte lika ihopklippta längre som inledningsvis. När boken är slut och essäerna får en gemensam helhet märker man hur de stöttar och bygger upp varandra. Så efter ett tag börjar jag gilla boken en hel del trots allt. Den för med sig många hissnande perspektiv att fundera över.

Pocketkedjan: Q&A

2 feb 2010 4 kommentarer

Mer info om Pocketkedjan hittar du hos En full bokhylla

Som läsare är jag: Plågad, ofokuserad, otålig, provocerad, intresserad, nyfiken, influerad, fanatisk, fascinerad, salig, uppslukad, förälskad…

…det hänger på vad det är jag läser

Som bloggare är jag: Närvarande

Senast lästa bok: We Have Always Lived in the Castle av Shirley Jackson

Senast köpta bok/böcker: Tamsin av Peter S. Beagle, The Selfish Gene av Richard Dawkins, Vitlöksballaderna av Yan Mo,

Favoritbok: De som står under Favoriter, och på profilen, förmodligen finns där flera till som jag glömt

Favoritdeckarförfattare: -

Jag läser allt av: Orson Scott Card, Neil Gaiman, Umberto Eco, Alberto Manguel, Jorge Luis Borges, HP Lovecraft

Jag läser helst inte (genre/författare): Deckare, Självbiografier, Chick lit, Vardagsrealism

Vid hyllan för fackböcker letar jag: Teknik/Idéhistoria, Metafysik

Förutom svenska läser jag gärna på: Engelska

Högst upp i min att-läsa-hög just nu ligger: Mr Foe (Kurslitt.)

Högst upp på min bok-önskelista just nu står: Egentligen alla böckerna från årets läslistor, men dessa kommer jag förmodligen köpa in själv allteftersom.

Ars moriendi – konsten att dö, om inte biblioteket fixar den åt mig.[Fixad]

Annars, böcker som jag uppenbart saknar men inte lyckas få tag på brukar jag bli extra glad för :)

När jag går på antikvariat letar jag alltid: Hans-Uno Bengtsson, Umberto Eco

Jag vill uppmana min bokvän att: Överraska mig! Och låt dig inte skrämmas av mina svar, som synes av förra årets lästa böcker så läser jag så gott som allt. På Librarything har jag listat böckerna jag redan äger, sökmotorn en bit ner i listen här på bloggen söker igenom mitt bibliotek.

Och Hej! Det ska bli kul att få post ifrån dig de närmsta månaderna =)

Shirley Jackson: We Have Always Lived in the Castle

31 jan 2010 2 kommentarer

Titel: We Have Always Lived in the Castle
Författare: Shirley Jackson
Org. utgivningsdatum: 1962
Antal sidor: 218

De båda systrarna Merricat och Constance lever isolerat och avskärmat från omvärlden i skydd mot byinvånarnas spe och förföljelser. Tillsammans med sin sjuka farbror Julian lever de ett stillsamt och solidariskt liv. Merricat går till byn två gånger i veckan för att skaffa mat och låna böcker från biblioteket. Costance lagar mat, städar och tar hand om de andra med stor omsorg. De lever ett strukturerat liv, med tydliga mönster för att ta sig igenom vardagen, i ett tappert försök att skapa en trygg miljö åt sig själva i skydd mot världen utanför.

Boken är berättad i första person och väldigt snart börjar man känna sig hemma i Merricats maniska uppfattningssfär. Hon är väldigt förtjust i sin syster och gör vad hon kan för att hjälpa henne, samtidigt som hon är impulsiv och okynnig när något hotar hennes sinnesvärld.

Den ovillkorliga kärleken och lojaliteten som finns mellan systrarna bygger hela boken, man blir glad när Merricat beskriver det färgglada hemmet och den vackra trädgården så som hon ser dem. Prydnaderna, porslinet och den övriga inredningen som har gått i arv och byggts på under flera generationer. Constance har visserligen ett tvångsmässigt ordningssinne, men det gör det sagolikt att befinna sig i det välstrukturerade hemmet.

Handlingen blir snart förutsägbar, så jag vill inte beröra den närmare, men fokalisationen gör den enormt fängslande. Efter The Lottery (pdf), som är det enda jag har läst utav Shirley Jackson tidigare, hade jag egentligen förväntat mig något mer intensivt och rysligt. Men den här har istället ett väldigt introvert och stämningsskapande upplägg. Omslaget till Penguins pocketutgåva avspeglar tonen i berättelsen på ett bra sätt.

Det här är definitivt ännu en bok som jag tycker bättre om i efterhand, när den inte längre känns lika plågsam och hjärtskärande, och jag kan se tillbaka på de bra stunderna, njuta av den underliggande komplexiteten och uppskatta det genomtänkta i den verklighetsbild jag varit en nära del av de senaste timmarna. Det är tur att den är snabbläst, för jag vill läsa om den direkt! …nu när jag är förberedd

Snowflakes in rain läste boken för några veckor sedan och ni kan hitta hennes reflektioner här.

Dino Buzzati: The Tartar Steppe

27 jan 2010 1 kommentarer

Titel: The Tartar Steppe
Författare: Dino Buzzati
Org. utgivningsdatum: 1940
Antal sidor: 204

The Tartar Steppe är en otroligt häftig läsning. Fortet Bastiani där handlingen utspelar sig ligger fastklämd mellan den steniga och obebodda Tartary öknen i norr, och bergskedjan som omringar den. Närmaste stad ligger två dagsturer bort.

Perspektiven i miljön skiftar hela tiden då där inte finns någon fast punkt runtomkring att relatera till, avstånd och storlekar blir rena hallucinationer. Detsamma gäller läsningen, berättelsen roterar runt karaktärerna och vänder omärkligt upp och ner på dem för att visa nya sidor och för att låta läsaren komma åt deras inre tillstånd, vilket ger boken en väldigt surrealistisk och vacker ton. Språket i boken trollbinder sin läsare, precis så som karaktärerna blir trollbundna av fortet och den fascinerande utsikten över öknen.

På fortet går soldater och officerare omkring och väntar på dagen då Tatarerna ska anfalla, på stunden då de får chans att göra något meningsfullt och ärorikt av sina liv. Automatiseringen i dagsordningen gör att karaktärerna urholkas och blir tillsammans med fästningen ihåligare för varje dag, månad…år, som går, och läsaren med dem.

Fast i en tillvaro där de ständigt väntar på att ”det” ska hända blickar de mot horisonten och hoppas på att fiendearméerna ska komma, och missar undertiden att ta tillvara på det liv de lever. Boken är genomsyrad av stolthet och fåfänga, rädsla inför det okända och väntan på att livet ska börja.

Det känns fel att jämföra den med I väntan på Godot, eftersom The Tartar Steppe kom först, men om Godot hade skrivits av Kafka föreställer jag mig att det här skulle ha blivit resultatet. Det bör därmed poängteras att den här boken, trots detta, är både begriplig och sammanhängande :) Den kommer att sitta kvar länge i minnet, på gott och ont.

Varje detalj i berättelsen är klockren, jag är fortfarande paff över hur bra den var!

Dessutom är omslaget fantastiskt snyggt, vilket ger den en hedersplats i bokhyllan

Richard Bach: Jonathan Livingston Seagull

21 jan 2010 2 kommentarer

Titel: Jonathan Livingston Seagull
Författare: Richard Bach
Org. utgivningsdatum: 1970
Antal sidor: 94, inkl ill.

”Winter isn’t far away. Boats will be few, and the surface fish will be swimming deep. If you must study, then study food, and how to get it. This flying business is all very well, but you can’t eat a glide, you know. Don’t you forget that the reason you fly is to eat.”

Men Jonathan Livingston vill inte spendera dagarna fast på marknivå och slåss för mat. Han vill flyga fri, och göra det bättre än vad någon i flocken någonsin har gjort förut. Nätter och dagar tillbringar han med att lära sig sina begränsningar och trotsa dem. Övar sig för att steg för steg lära sig flyga högre, snabbare, och bekymmersfritt.

Han bryter mot flockens lagar som trotsar sin natur och blir förvisad från sitt hem. Men finner under sina ensamma flygfärder måsar som delar hans passion och som hjälper honom nå ett högre plan av medvetande. De lär honom vägen mot upplysning, perfektionen i flygkonsten som tillåter honom förflytta sig genom tid och rum.

En bok i fullständig harmoni, som tillsammans med Russell Munsons fotografier verkar meditativt och skärper sinnena. Budskapet att alltid kämpa för att bättra sig själv och lära sig mer, sökan efter perfektion, och den totala frihet som upplysningen innebär är något jag själv eftersträvar. Men det är en lysande bok att läsa efter en motig, eller väldigt lyckad, dag, oberoende av vilken livsåskådning man har.

En epifani som slog mig under läsningen var Måsens härkomst, statyn som står i mitten av skolgården på mitt gamla gymnasium. Jag minns nu att min svenskalärare nog nämnde Bach när han pratade om statyn, men det fastnade visst inte riktigt.

Filmatiseringen av boken finns uppdelad i klipp på youtube. Jag rekommenderar starkt att man ser i alla fall ett par av dem innan man läser boken, bara för att få Neil Diamonds vackra soundtrack med sig under läsningen.


Pocketkedjan

19 jan 2010 2 kommentarer
Nu är det äntligen dags att anmäla sig till Pocketkedjan hos En full bokhylla!

Varje månad skickas två pocketböcker iväg. En av de böckerna du själv fick föregående månad + en nyinköpt anpassad efter mottagarens smak.

Givetvis kommer böckerna att bloggas om vilket leder till fler, roliga, inlägg att läsa och diskutera, när flera av oss (bokstavligen) läser samma bok. Det jag älskar mest med idén är loggen i bokpärmen där varje person skriver ner sitt namn och blogg, vilket gör det möjligt att följa böckernas vandring. Jag ser framemot era tummade bokpärmar =)

Detta är ett nytt bokbyte som startar och det ska som vanligt bli kul att upptäcka nya författare och genrer, och att få lära mig mer om er andras boksmak (för visst tänker ni väl anmäla er?). Sista anmälningsdagen är den 1 februari!

Federico Andahazi: The Anatomist

14 jan 2010 1 kommentarer

Titel: The Anatomist
Författare: Federico Andahazi
Org. utgivningsdatum: 1998
Antal sidor: 215

Anatomisten Mateo Colomobo sitter häktad i sitt arbetsrum på universitetet. Anklagad för kätteri, mened, blasfemi, häxkonst och djävulsdyrkan.

I sina försök att vinna den unga flickan Mona Sofias kärlek har han tillbringat de senaste åren med att försöka tillverka en kärleksdryck som ska erövra hennes hjärta. Sina hopkok, från början olika kombinationer av hallucinogena giftörter, odört, alruna, belladonna, … provar han framgångslöst (men inte utan bieffekter) på bordellens prostituerade.

Hans (o)lycka är gjord när han besöker en kvinnlig patient, till synes döendes, vilken han till en början misstar för att vara hermafrodit då han här upptäcker ett organ aldrig tidigare skådat, och som efter att ha blivit tillfredsställt leder till kvinnans totala uppfrisknande.

Efter att han nu börjat studera stadens nattfjärilar mer detaljrikt inser han den stora upptäckt han gjort. Han har funnit nyckeln till kvinnans kärlek och vilja, the Amor Veneris, the clitoris. ”He had discovered the anatomical cause of love” “[…] which irrefutably proved the fact that the female soul did not exist”.

Till sin glädje inser han nu att han kan lägga ner allt besvär med uppvaktning och fint uppförande. Och ivrig som han är kan han inte låta bli att publicera sin erövring av kvinnokroppen i sin bok De re anatomica. Således får kyrkan snart nys om hans påståenden och ser honom givetvis som djävulens redskap som hjälpt helvetesdemonerna inta kvinnorna.

Handlingen utspelar sig i Italien under renässansen och tidens upptäckariver går inte att ta miste på. Boken bygger på Mateo Renaldo Colombos historia och Andahazi väver skickligt ihop fakta med fiktion i detta som är hans första roman. Bokens första del utgörs av den till delvis erotiska bakgrundshistorian till Colombos öde, för att övergå till en mer vetenskapligt resonerande del när det är dags för Colombo att yrkar sin oskuld.

Det är inte den mest ingående handlingen, men dess överblickbara historia håller sidantalet nere, vilket gör att man aldrig hinner tappa intresset. Såklart hade jag gärna läst hundra sidor till för en mer uttömmande bok, men mitt intresse fångades, även om jag aldrig blev helt uppslukad av den.

Det krävs väldigt lite för att min fascination för äldre tiders vetenskapsillusioner och skruvade slutsatser ska väckas. Och diskussionerna med kyrkan beträffande själen/kroppen, lust/synd, är minst lika intressanta, och skrämmande, att läsa om.

Läslista littvet -Dramer

9 jan 2010 7 kommentarer
Årets tredje läslista är den som ska/kommer att prioriteras och sträcker sig över vårterminens första hälft. Den utgörs av primärlitteraturen till det tredje momenten i litteraturvetenskapskursen jag läser, temat är Dramatik och teater. Spontant ser det inte ut att blir några problem med att få tid till egen läsning. Såvida inte...har ni några varningar att utfärda på de här ?

Lästa böcker är överstrukna i vanlig ordning

Brecht, Bertold Den kaukasiska kritcirkeln
Fosse, Jon Sonen
Ibsen, Henrik Ett dockhem
Kane, Sarah Krevader
Lagerkvist, Pär Himlens hemlighet
Langseth, Lisa Pleasure
Lugn, Kristina Idlaflickorna
Lysander, Per, Osten, Suzanne, Medeas barn
Norén, Lars Natten är dagens mor

Sagt om poesi

8 jan 2010 3 kommentarer
"det är en nekyia, eller nekromantisk rit, som öppnar dödsrikets portar för de efter liv törstande själarna: den är en kränkning (Verletzung) av den rofyllda jorden, som lockar de avlidnas andar med jagmedvetandets söta dofter. " - Göran Printz-Påhlson citerar ur Hegels Fenomenologin i Platsens poesi, satsens poesi

Nog för att jag tycker mig se helvetesportarna öppna upp sig framför mig när jag tvingas läsa dikter, men det här känns inte alls som samma grej...nu blev det hela, i alla fall lite, intressant.

Årets första

7 jan 2010 2 kommentarer
Läste precis om Ett hem utan böcker och Lyrans Noblessers första bokköp i år. Som det ser ut från mina orderbekräftelser har jag endast beställt en bok hittills, nämligen The Tartar Steppe av Dino Buzzati, som är en av titlarna i Borges' A Personal Library.

Den sista beställningen från förra året är på väg, det var We have always lived in the Castle, av Shirley Jackson.

Första leveransen/-erna, anlända samtidigt men från olika ställen:
The dictionary of Imaginary Places - Alberto Manguel
A Room Full of Toys - Alberto Manguel
Mallory's Oracle - Carol O'Connell
Still Alice - Lisa Genova
Critique of Criminal Reason - Michael Gregorio
Mr Foe - J.M. Coetzee

Endast en kursbok, skönt! Behöver läsa om Robinson Crusoe med, men den får bli årets första bibliotekslån.

(Förlåt!...jag känner att det börjar bli läge för en ursäkt till de av er som kommer hit för att läsa bokrecensioner. De kommer att dyka upp igen efter att höstterminen är avslutad...omkring 20e januari.)